småsmå minibits

Återvändaren

Nej, jag vet, det här dög inte när jag fick stiga upp och blogga med de stora lirarna. Snikkbloggen gav mig hybris och jag glömde bort mitt kall. Någon dag ska jag sätta mig och tänka över allt jag lärt mig det senaste halvåret. För nu är jag tillbaka.

Nackanostalgi

Ikväll har jag nostalgitrippat genom Snikkbloggen och vårt stora Nackaprojekt som nu börjar bli klart. Det är helt galet att vi har varit där så länge och att vi snart är klara. Och att det har blivit så fint. Det var svårt att tro i början när det bara var ett enda stort grått utrymme. Lika svårt var det nu när jag tittade tillbaka på bilderna att tro att det faktiskt sett ut sådär en gång i tiden. Man har blivit så van vid hur det ser ut nu.

Även fast man börjar bli lite otålig på att få det klart så börjar separationsångesten smyga sig på mig. Det har varit ett fantastiskt roligt uppdrag. Och den där lägenheten har som blivit vårt hem och vårt barn på en och samma gång. Jag kommer vara både stolt och tårögd när jag lämnar den.

Jag är glad att jag fick vara med om det här, och det var ett bra första uppdrag, för jag har lärt mig så sjukt mycket. Jag tror det annars skulle ha tagit mycket längre tid att få in all den kunskap, rutin och självsäkerhet som har kommit med det här. Visst finns det mycketmycket kvar att lära, men det här måste ju ändå ses som en bra grund. Och framför allt en toppenstart.

Såhär såg det ut för tre månader sedan när vi började.

Uppdatering

Föörlååååt bloggen! Men vi har gått in på slutspurtsmånaden. Och jag bloggar ju dagligen om allt vi gör på Snikkbloggen. Och i all stress har jag helt enkelt inte haft tid eller plats för några egna reflektioner.

Vi har hur som helst kommit väldigt långt och börjar känna att vi vill avsluta det här jobbet, men dock är det fortfarande mycket kvar. Vi har fått upp nästan hela köket, målat kanske hälften, lagt halva golvet och har någon garderob kvar att bygga. Elektrikerna börjar också bli klara och plattsättarna finputsar imorgon och rörmokarna håller på att installera porslin. Snart har vi ett hem!

Förlåt igen för bloggtorkan, men jag känner mig väldigt ärad att få blogga för Snikk, och jag gör det helhjärtat. Då faller annat bort. Och faktiskt, varför ska jag blogga dubbelt om det jag gör på jobbet?

Idag har vi haft mullvadsinvasion på jobbet.
Och visserligen invasion av typ alla hantverkargrupper. Två förvirrade elektriker plus två plattsättare varav en hunk och en dvärg plus två roliga rörmokare plus två galna snickare equals stort kaos. Men det har jag ingen bild på, så ni får nöja er med mullvadarna.

På A svarar vi pass och på B svarar vi Snikk

Idag är jag så trött så jag passar bara vidare allt till dagens (och morgondagens för jag orkar inte lägga upp det nu) inlägg på Snikkbloggen.

Jag vet! Detta nya engagemang i Snikkbloggen ska inte få ta över och göra den här bloggen lidande! Jag ska göra allt för att hålla klass på båda.

HiTeCh

Vi slipar och spacklar på.
Veckans nyhet är att jag nu är in possession av en HTC-jobbmobil för att kunna blogga. Så numera bloggar även jag på Snikkbloggen.

Mitt hallbarn och gips

Nu har hallkonstruktionen vuxit till sig och fått lite kött på benen. Men än så länge är den en ranglig tonåring. Fast inte så ranglig längre faktiskt, för nu har vi förankrat den i taket, så nu klarar den inramlingar sena fredagkvällar.

För övrig gipsar vi järnet. Taken är klara, och det är bara några trummor kvar att gipsa. Det är vad vi har gjort hela dagen. Sedan väntar spackling och slipning i oändligheten.

Åh detta toppenjobb!

En svinkall februarieftermiddag, i ett tokvarmt renoveringsobjekt till lägenhet med fantastik utsikt över det förfrusna, komalagda, men ack så otroligt vackra, Stockholm. Två idioter går omkring och rapar lunchens chorizo till tonerna av Mix Megapols musikpoducent och sysslar med, ja det är precis vad jag inser, jag sysslar med det jag gillar allra bäst.

Jag vet att det har varit hög frekvens på dessa inlägg tidigare, men jag tror att jag i några veckor tappade bort den där uppskattningen och tacksamheten, och medvetenheten om lyckan och vad jag får möjlighet att göra. Men idag kom den till mig. Vi sysslade med varsitt och hade värsta bra byggflowet, på topphumör och när jag dansade mig fram till Monday Morning kom det till mig igen.

Jag har ännu inte riktigt greppat att jag faktiskt gör det här på riktigt. Och jag vet inte när det ska gå in. Vanligtvis när jag gör grejer som jag tycker om och verkligen brinner för så är det ideellt, för det är det värt. Jag har inte fattat att jag faktiskt lever på det här. Jag tror liksom att jag gör det här utan ekonomisk vinning för att jag älskar det. Och det skulle jag kunna göra (nej Emelie, få inga idéer, det är olagligt...).

Det är stört. Att jobba och leva på det man tycker allra mest om att göra. Och vad som är ännu mer stört är det faktum att jag just tycker att det är stört att kunna livnära sig på det man trivs med. Borde inte det egentligen vara en självklarhet?

Men lunchen var åtminstone god...

Om vi inte bar nog igår så bar vi 715 kilo kök till idag. Och så 34 kilo fläkt på det. Och sedan efter lång väntan kom K-Rauta, som sagt att de skulle komma mellan åtta och tio, klockan två, och hade dessutom förstört våra grejer och kört runt på vårt spackel så länge att det frusit.

Tak & golv, golv & tak, tak & golv...

Vi tyckte att det största taket buktade lite, så idag när vi kom till jobbet plockade vi ner gipset vi satte upp igår och upptäckte att de flesta av de bandstål som skulle stödhålla reglarna uppe hade släppt. Då kan vi skriva till det på listan över vad spikpickan inte orkar. Så vi borrade och pluggade upp massor med nya bandstål. Självklart fick jag borra och bada i dammet. Men när vi fått upp gipset igen blev det så fint. Och rakt.


På eftermiddagen kom golvet till hela lägenheten, det innebar att vi bar 710 kilo golv idag. Puh!

Carpenter Ace

Mer snickarporr. Ja, jag vet att jag är nördig, men det här är de snyggaste jobbyxor jag någonsin har sett och jag har varit helt besatt av dem sen i höstas. Men jag kan ju fortsätta att drömma. (C48, jatack! :))

Hela Carpenter Ace-serien av Björnkläder har snygga grejer, inte bara byxorna.

Hallkonstruktionen

För att visa hur fantastiskt nördig och ambitiös jag är så har jag nu gjort en ritning (till typ den enda person som läser min blogg och som inte är inblandad i själva bygget. Eller seriöst vet jag inte ens om någon annan än min pappa läser bloggen, eller ens han. Haha, åh så tragiskt.) på hallkonstruktionen.

"DÖRR" ska det självklart stå på den icke fullfärdade rektangeln längst till vänster. Den är lite rörig, men det till höder om trumman är ett "skåp" med krogar där man kan hänga lite kläder, sen efter det kommer bänken, med någon slags skoförvaring under och "hålväggen" ovanför. I övergången mellan halvväggen och skärmväggen kommer det bli en kant eftersom den nedre delen är tjockare, då skärmväggen med hål i bara kommer vara en skiva. Men små hyllor i hallar är ju alltid välkommet. Den där skärmväggen ska inte heller gå hela vägen upp till taket, vilket gör att konstruktionen tappar ännu mer stabilitet. Därför vill vi styra upp det med väggen på kanten längst till höger. Plus att man vill väl ha en sida på bänken? Den väggen måste dock på något sätt förankras i taket om inte allt ska rasa bara man råkar gå in i den.

Hoppas ni fattade. Nu ska jag skissa på annat. Eller kanske sova...

Halvvägg

Igår satte vi gips i kökstaket och allt bara flyger fram och upp. Sen påbörjade vi konstruktionen som ska skilja hallen från vardagsrummet. Det ska vara en halvvägg med en skärmvägg upptill och en bänk och garderobsutrymme i hallen. Blir spännande att bygga.

Här har vi börjat med halvväggen. Lite knepigt att få den helt lodrät och stabil när den inte får något fäste upptill. Det yttre hörnet blir väldigt sårbart. Får se hur vi löser det. Möjligtvis med en liten vinkelrät vägg längst ut som gott och väl får gå hela vägen upp till taket. Vi får se. Stay tuned.

Guess what...

TRUMMA!
Sista trumman my ass. Rören tar aldrig slut.

Dagen gick fort, antagligen för målmedvetenheten som styrde. Bra jobbat idag. Bra fokus.


Idag har vi fått golvvärme!

Fler trummor och snickarporr

Det här är kneptrumman som jag blev klar med igår. Ser inte så svår ut, men jag hade mest problem med att se den framför mig innan den var där.

Och så här blev hela lådkonstruktionen på lilla toaletten. Jag skojar inte, det är galet mycket att bygga in.

Den här har vi dreglat över sedan Emelie köpte den igår. En träskruvlåda från Essve.
(Och för att vara spexig la jag tydligen upp den upp och ned, och för att vara ännu mer spexig tänker jag inte vända på den.)

Det här är porr. Vi är såna inbitna nördar så det är inte sant.

Bloggtorka

Det är inte så mycket att blogga om just nu. Vi håller på att avsluta det vi hållt på med i flera veckor nu - trumbyggandet och gipsandet. Så det är alltså inget nytt att berätta om. Idag har en zombiekomatiserad Anna påbörjat den sista trumman, och även den svåraste. Det kommer bli så skönt när vi kan få saker klart och gå vidare, se att man faktiskt kommit någonstans.

Jag märker att det inte har synts så mycket progress på senaste för motivationen är inte helt med längre. Försöker tänka att det inte är mycket kvar och försöker ta sats på det. Lite som de sista hundra meterna när man sprungit en mil.

Så länge tittar jag på Bygglov där de bygger en hel tillbyggnad till en villa på fyra dagar och allt bara flyger fram - tänk om det var så.

Lule by Anna

This is it! Här är väggmålningen jag har lagt de senaste två veckorna på. Och en vecka på designen innan det. Grunden har inte jag gjort, men jag har flyttat om byggnaderna och lagt till lite eget. För den som inte är norrlänning (inte jag heller) så är det en skyline av Luleå.

Nu kommer schifen på middag när som helst. Tjing!

Hej bloggen!

En dag ledig och en dag insnöad. Så löd slutet av denna arbetsvecka. Istället spenderade jag tiden på axeldödarmålningen. Men nu är den snart klar. Det kommer bild imorgon.

Jag har inte så mycket annat att rapportera än att tågnörden i mig jublade när strömmen bröts på gröna linjen idag och vi fick utrymmas ur tåget och gå på spåret.

Det finns så mycket nörderier i mig, du skulle bara veta.

Gips och trummor. Gipsade trummor. Förvirrade trummor. Trummande förvirring. Förgipsade trumvirvlar...

Man är inte så motiverad till att blogga när det känns som att allt går skit. Veckan började trögt. Det fanns ingen motivation och sen tog träreglarna slut. Och allt jag gjorde tog från första början dubbelt så lång tid än vad det brukar och dessutom, eftersom jag tydligen tänkte med röven, var jag tvungen att göra om allt. Så allt jag gjorde tog med andra ord fyra gånger så lång tid. Nej, det var ingen höjdare. Jag gjorde konstiga saker och förstod liksom inte mig själv efteråt.

Dagen har varit bättre, men jag har, när jag gått fem meter, glömt vad det var jag skulle hämta. En aningens tankspridd kanske? Mja, men jag håller på med ett helt okej stort projekt hemma just nu. Detta kommer upp här när det är klart.


Den sista isoleringen är satt.


Och idag gipsades de sista väggarna. Den gigantiska gipshögen blir mindre, nu är det bara tak kvar att gipsa.


Jag har i min förvirring byggt lådor.


Jag är en djävel på att bygga trummor.


Jajjebullar.

Enamellomontage och putsade väggar

Dagen började med en lång montering. Enamello är typ världens bästa grej, men ibland kan det vara lite knepigt. Men skam den som ger sig. Som jag sa till kunden, det kan bråka lite vid monteringen, men det är SÅ värt det efteråt. Men så är det när man har som mål att det ska vara precis och exakt och skitsnyggt. Snyggt blev det i alla fall. Självklart tog jag ingen bild. Jag kan ju inte ändra på ett vinnande koncept...

Sen, för att ta tillbaka dagen, åkte vi till Nacka och hade bajskrig. Därför ser det ut så här.Nej, vi har ju putsat väggarna med putsbruk! Svårt! Men roligt. En stund i alla fall. Det tog mig tillbaka till skolan när jag murade och putsade en massa. Fast det var roligare då, för då hade vi spontana putskrig. Men det skvätte nog nu ändå. För putsbruk kan vara lite svårt att få på.

Tänk om de hade fått som de ville på skolan, och skickat ut mig på murarpraktik... Hemska tanke, då hade jag inte putsat några väggar i Nacka nu.

Onsdag

Emelie satte massor med gips så nu är det bara ett rum kvar och jag sänkte taket i hallen.

Idag har jag burit femtio skivor gips. UFF! Nu ska jag sova som bara den.

Regel nummer ett, efter den om att aldrig ge knivar med bladet mot någon, är att ALDRIG KITTLA NÅGON SOM STÅR PÅ EN STEGE!

Blandad jobbaktivitet bland glasfibrer och slangar

Idag kom de och pilotborrade för ventilationen som vi ska flytta på för den gick lite olägligt.


Jag fick städryck igår. Den här fina ytan ska vi nu fylla med åttio(!) stycken gipsskivor. Dock brydde vi oss bara om att bära in cirkus trettio stycken.


Större delen av dagen gick till att isolera väggarna, nu när elektrikerna bröjar bli klara. Det var första gången för mig och jag kan ju inte påstå att det var så svårt. Men vem vet huruvida jag gjorde rätt? Däremot inte första gången med glasfiberisolering, så jag vet vikten av att skydda sig. Dock gick det igenom handskarna idag och jag tycker att den gör mer ont än kliar.

Köra bilen var dock roligast. Jag älskar Saaben, så himla skön.

Elektricitet

Nu har elektrikerna börjat dra sina slangar och sätta dosor. Det rör på sig. Själv har jag spacklat en v.ä.l.d.i.g.t ojämn vägg idag. Och sågat bort allt möjligt metallskräp från tak och väggar med vinkelkapen. Respekt.

Isolering av avloppsrör

Det var min tur att isolera ett avloppsrör eftersom Emelie gjorde det första. Jag gillar fördelningen på jobben i det här företaget; det som är jobbigt att göra delar vi på, förutom det som egentligen är jobbigt fast jag tycker det är roligt av någon sjuk anledning eller de grejerna som jag är den enda som har tillräckligt med tålamod för att göra.

De var i alla fall tvugna att isoleras eftersom det låter så mycket när de ovanför spolar och duschar. Kanske inte så himla fräscht och roligt att höra. I köket.

Golvgjutning och flytspackling

Igår grovspacklade de igen vallgravarna för avloppsrören och idag flytspacklade de resterande golv. Vi förundrades över hur fint och lent det blev. Ja, nyspacklade golv är himla lena, nästa så man ville mysa med det. Och badrummen har fått rätt fall så det är bara att kicka igång med dem sen!

Åh, det blev så fint och fräscht och enhetligt. Känns och låter mer som en lägenhet nu.

Snillet spekulerar

Hon försöker visa sig lika duktig som jag ;)

Väv i badrum?

Idag har jag nog varit den första i världshistorien som har tagit bort väv med en kofot. Men seriöst, den satt helt stört hårt och jag bev galen. Och när det gäller badrum så vågar man inte ha vad som helst bakom. Så det är lika bra att ta det säkra före det osäkra och veta exakt vad som finns i väggarna. Feinsågen var nog dock det effektivaste verktyget och liksom "skala" bort väven.

Annars har jag räknat på takreglar idag. Det är skönt att ha logik i sig.

Dagens bild: min pall jag byggde till Emelies fina bord och Emelies kisspöl. Och så köpte vi en ny laser!

Lasertragik & spännande material

Den här utsikten får man när man däckar på golvet efter en lång arbetsdag.

Igår upptäckte vi att lasern gått sönder. Eller först trodde vi att taket i rummet vi skulle ta oss an var brutalt snett. Sen dubbelkollade jag lasern med vattenpasset och det visade sig att den blivit lite skev. Trist, jag älskar lasern och har blivit så bekväm av mig, så nu är allt mycket jobbigare. Även om Emelie är så skeptisk och alltid vill dubbelkolla allt med vattenpasset också så är lasern så skön att ha.

I ett desperat försök att rädda Hubert (ja, jag har döpt den, och jag är rädd för att en hel del andra maskiner kommer gå samma öde till mötes) letade jag fram manualen, som av någon bisarr anledning bara var på askonstiga språk. De vanligaste var italienska och spanska, men eftersom jag inte förstår något av dem så var det ju värdelöst, och de andra språken var såna som man undrade om ens en procent av världens befolkning talade. Men jag hittade hollädska och såg ett litet ljus och satte mig ner bekvämt på en Festoollåda och började läsa.

En kvart senare hade jag läst igenom en mängd varningsanvisningar om hur man inte ska titta in i lasern, flera olika tester hur man skulle kolla om sin laser gett med sig med tiden (men det visste vi ju redan) och förstått att om lasern fått fel på sig så måste den lämnas in till auktoriserad verkstad för att justeras.

Det kan tyckas vara mycket att förstå på holländska, speciellt när man vanligtvis inte ens förstår manualer på sitt modersmål, men defacto är att holländska är väldigt likt tyska och har man tyskt blod i sig så var det en överkomlig utmaning.

Förutom att läsa holländska lasermanualer håller jag på att beta mig igenom Byggkeramikrådets branschregler för våtrum. Jag har ju redan läst det både teoretiskt och praktiskt i skolan ty jag är plattsättare i grunden, men det kan aldrig vara dålig att friska upp minnet. Det är snart ett år sedan jag läste det och jag har inte vistats mer i våtrum än andra människor sedan jag började min praktik. Och dessutom är jag så nördig att jag finner det roligt och intressant.

Förövrigt har jag hittat ett nytt spännande material, Valchromat. Det är som MDF men har 30% högre hållfasthet och det finns i nio olika färger och är genomfärgade. Så när man slipar och sågar så är det samma färg rakt igenom. Jag vet egentligen inte så mycket mer om det än att det verkar coolt. Jag har bara läst om det på nätet och blev såld direkt. Om det lockar så finns hemsidan och en svensk broschyr.

Nackajobbet i bilder

Det är mycket rör i taket som måste byggas in.

Här har vi reglat upp för att sänka taket så spottar kan sättas in.

Takreglarna och lite mer inbyggnad för rören. Nu ska det bara på gips när elektrikerna har dragit sitt.

De har bilat och lagt rören för badrummen.

Utsikt från det första, mindre sovrummet.

Min första vägg.

Första väggen till lilla toan, det första mindre sovrummet och rördragningen.

Uppreglat för det andra, mindre sovrummet och därmed även första väggen till det stora badrummet.

OSB på det andra, mindre sovrummet.

Uppreglat för andra väggen till badrummet och första väggen till master bedroom.

Våtrumsgipset börjar komma upp. Tunga grejer.

Stora badrummet sett från det första sovrummet.

Lilla toaletten sett från det första sovrummet.

Det första, mindre sovrummet, sett från hallen.