När jag lämnade Stockholm för att spendera julen hos föräldrarna tog det inte lång tid innan jobbabstinensen dök upp. Och när brorsan tröttnat på att jag påpekat allt i alla byggnader och om hur lister satt fel, missade fogar, isoleringsteorier och allt jag kunde hitta så började jag läsa på om saker istället. Så juldagarna har jag spenderat åt att plugga träfiberskivor, eller skivor av trämaterial som används som byggnadsskivor. Nu ska jag försöka återberätta vad jag lärt mig.
Fiberskivor är ett samlingsnamn på skivor av träfibrer. De kan tillverkas i en våt process som liknar papperstillverkning och pressas då ihop utan bindemedel. I den torra tillverkningsprocessen används bindemedel. Masonit och Treetex är äldre exempel och MDF och HDF är nyare.
MDF står för Medium Density Fibreboard och består av mycket finfördelade träfibrer vilket ger den väldigt släta ytan som lämpar sig för målning. De är gjorda av 100% barrträd vilket ger en ljus skiva. Den används mycket till inredning och måste förborras(?).
HDF står för Hard Density Fibreboard och är som MDF fast med hårdare kvalitet och klarar högre belastning. Det är fina träfibrer som hårdpressas med lim. Kan användas som stomme i laminatgolv och som ytskikt i ytterdörrar.
OSB står för Oriented Strand Board och är ännu en träfiberskiva, dock inte i lika finfördelad. I denna limmas hyvlat träfiber i tre skikt och pressas ihop. OSB är vanligt att sätta under gips så att väggar ska klara större belastning. Det är billigare än plywood och styvare än spånskiva.
Spånskiva är som det låter, sågspån och lim som pressas under högt tryck och värme. Den finns i vattenfast version och en cementbunden för brandskydd. Den är tätare och billigare än trä och plywood.
Masonit är den första träfiberskivan som upptäcktes av misstag på 1920-talet. Till skillnad från de flesta träfiberskivor idag används inget tillsatt lim utan trämassan exploderas med ånga och pressas ihop till skivor och binds av träets eget lim, lignin. Under 1930-talet användes Masonit till det mesta (Wikipedia får det lite att låta som att "ja, de åt det till och med!") och den finns även oljehärdad = vattenfast.
Asfaboard är en bitumenimpregnerad, porös träfiberskiva som används som vindskydd på träbyggnader.
Treetex var föregångaren till asfaboarden och användes mycket som väggmaterial i husbyggen under 1930-talet. Den är porös och har därmed en bra isoleringsförmåga och sattes på insidan av ytterväggar. Dock är den brandfarlig, inte så hållbar och fuktabsorberande. Den används knappt idag.
Plywood finns i olika varianter, men det vanligaste är fanerplywood/korsfaner. Det är faner som limmas (och pressas under högt tryck och värme) i flera olika lager där angränsande lager är korslagda, det jämnar ut hållfastheten och fuktrörelserna. Ytlagrena är dock åt samma håll. Korsfaner är mellan 3-30 mm och är oftast i furu, ibland kan gran användas som mellanfaner.
Träkärneplywood är en annan variant av plywood och består av lamellträ, det inre lagret är trästavar och ytskiktet faner.
Kompositplywood går ut på att det inre lagret är något annat än trä, till exempel cellplast och på det är det fanerplywood och sen en ytfaner.
Vattenfast limning är vanligast i alla varianter.
Lamellträ är en träskiva av trälameller, det innebär att rektangulära stavar av trä, oftast torkad furu, limmas under press till önskad bredd, sen hyvlas den ner till önskad tjocklek och ett ytskikt av board, faner eller spånskiva sätts på båda sidorna.
Limfog eller limfogskivor är som lamellträ fast utan ytskikt och bredare brädor limmade bredvid varandra.
Jag fick inte full koll på det här, men det var i alla fall så jag uppfattade att det var.
Faner är tunna skivor av ett ädelt träslag. Jag ser det liksom som att man osthyvlar det av ett fint trä. Det limmas som ytbeläggning på andra skivor och används i plywood. Fanering är själva processen av att sätta det "osthyvlade" träet på något annats och då kallas träet under för blindträ och det är mindre ädelt. Faner kan användas som konst då man gör mönster i det, kolla upp "intarsia".
Källor:
www.wikipedia.org
www.ne.se
Googlebilder
Egna kunskaper
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar